Forskning
Vad forskningen säger om tandblekning
Tandblekning är ett av de mest studerade områdena inom kosmetisk tandvård, och samtidigt ett av dem där marknadsföringen ligger längst från studierna. Här sammanfattar vi vad översikterna visar, vad enskilda studier tillför och var belägg saknas. Varje uppgift har en länk till källan där den står.
ForskningPeroxid och emalj
Peroxid bleker mätbart, men evidensen är svag och emaljbilden är splittrad. Vi går igenom studierna, en efter en.
ForskningIlningar och biverkningar
Ilningar drabbar upp till två tredjedelar tidigt i behandlingen. Så vanligt är det, så länge varar det, och så minskar du risken enligt studierna.
ForskningRegler i EU och Sverige
EU:s regler i tre nivåer, citerade ur förordningen, och vad svensk tillsyn faktiskt hittat när den kontrollerat marknaden.Så läser vi studierna
Vi väger källor i en fast ordning. Systematiska översikter och metaanalyser, som sammanställer många studier, väger tyngst. Därefter randomiserade kliniska studier på människor. Laboratoriestudier på extraherade tänder säger något om kemin men inget om hur det känns eller hur länge resultatet håller, så de får bara stödja, aldrig avgöra. Tillverkarens egna studier redovisas som just det.
På varje forskningssida står studiernas år, typ, antal deltagare och huvudfynd i en tabell, och vi skriver ut var finansieringen kommer ifrån när det framgår.
Det studierna är eniga om
- Peroxid bleker. Både väteperoxid och karbamidperoxid ger mätbart vitare tänder jämfört med placebo, hemma och på klinik.
- Ilningar är den vanligaste biverkningen, går över av sig själva och blir vanligare med starkare gel och längre pass.
- Fyllningar, kronor och fasader ändrar inte färg, bara de naturliga tänderna bleks. Läs mer på frågan om lagningar bleks.
Det studierna inte stödjer
- Att ljuset i LED- och laserbehandlingar i sig ger vitare tänder än samma gel utan ljus.
- Att aktivt kol bleker tänder.
- Att oljedragning eller bikarbonat ändrar tandens egen färg.
Fördjupningarna nedan går igenom underlaget punkt för punkt.
Vanliga frågor
Varför väger vi systematiska översikter tyngre än enskilda studier?
En systematisk översikt sammanställer och viktar många enskilda studier enligt en fast metod, vilket gör den mindre känslig för att en enda liten eller snedvriden studie får för stort genomslag. En enskild studie kan ändå vara den enda som finns på ett smalt område, till exempel ett specifikt ämne, och får då stödja slutsatsen men inte ensam avgöra den. Ordningen är densamma som Cochrane själva använder när de graderar sin egen evidens.
Hur mycket av forskningen på PAP kommer från oberoende forskare, inte tillverkaren själv?
Mindre än på väteperoxid. Den ofta citerade studie som visar PAP som likvärdigt med väteperoxid är skriven av två anställda hos företaget bakom den testade produkten, en jävsituation studien själv redovisar (Pascolutti och de Oliveira). En senare oberoende in vitro-studie fann visserligen en jämförbar färgförbättring och mindre emaljpåverkan för PAP (Llena m.fl.), men underlaget är fortfarande tunt jämfört med decennier av peroxidforskning. Läs mer om PAP på sidan om peroxidfria metoder.
Gäller biverkningsstudierna samma svaga gel som säljs i svensk butik i dag?
Nej, oftast inte. Flera av de mest citerade biverkningsstudierna testade 10 till 16 procent karbamidperoxid, en styrka som i dag bara får säljas av tandläkare inom EU (förordning 344/2013). En sådan studie fann ilningar hos 55 procent och tandköttsbesvär hos 79 procent av deltagarna. Kiten som säljs fritt i svenska butiker i dag ligger långt under den halten, oftast helt peroxidfria, så siffrorna ovan beskriver en starkare produkt än den du köper i en svensk webbutik.
Var hittar jag originalkällan bakom en sammanfattning, inte bara er text?
Varje siffra och varje slutsats på forskningssidorna är länkad direkt där den står i texten, till studien, myndighetsrapporten eller förordningen den kommer ifrån, och samma länk finns i källförteckningen längst ned på sidan. Vill du se hur vi rangordnar och väljer källor i första hand finns hela metoden beskriven på sidan om hur vi arbetar.
Uppdateras forskningssidorna när nya studier publiceras?
Ja, det är själva poängen med att hålla dem samlade på egna sidor i stället för i enskilda artiklar. Hittar vi en nyare systematisk översikt eller en uppdaterad myndighetsgranskning som ändrar eller nyanserar en slutsats skriver vi in den och byter källänk, i stället för att lämna en inaktuell siffra kvar bara för att den redan står där.