Ilningar och andra biverkningar av tandblekning

Hur vanliga är ilningar

Cochranes systematiska översikt från 2018, som väger samman 71 studier, är tydlig med vad som dominerar biverkningsbilden.

"Tooth sensitivity and oral irritation were the most common side effects which were more prevalent with higher concentrations of active agents though the effects were mild and transient." Eachempati P m.fl., Cochrane Database of Systematic Reviews, 2018

Ilningar i tänderna och irritation i munnen är alltså de vanligaste biverkningarna, vanligare vid högre koncentrationer av de aktiva ämnena, men beskrivs som milda och övergående. American Dental Association sätter en siffra på hur många det handlar om.

"transient mild to moderate tooth sensitivity can occur in up to two-thirds of users during early stages of bleaching treatment" American Dental Association, Oral Health Topics: Whitening, 2026

Upp till två tredjedelar kan alltså märka av en övergående, mild till måttlig känslighet tidigt i behandlingen. Det är en hög andel, men siffran varierar kraftigt mellan enskilda studier. I en ofta citerad studie som SCCP refererar till i sitt yttrande fick 55 procent ilningar och hela 79 procent tandköttsbesvär under bara två veckors användning av 10 procent karbamidperoxid, medan en annan studie i samma yttrande bara såg 1 procent av deltagarna avbryta behandlingen. Spridningen visar hur mycket resultatet beror på koncentration, produkt och hur besvären mäts.

Varför uppstår ilningar, och hur länge varar de

1177 Vårdguiden förklarar mekanismen i klartext.

"Det beror på att blekmedlet tränger in i tanden och skapar en inflammation i pulpan. Besvären försvinner oftast inom ett till två dygn om du slutar med behandlingen." 1177 Vårdguiden, Att bleka tänderna, 2022

Blekmedlet tar sig alltså inte bara till färgämnena i dentinet, det tar sig också till tandens nerv, och det är den tillfälliga irritationen som känns som ilningar. American Dental Association beskriver ett liknande tidsförlopp för produkter som strips och skenor. Känsligheten uppstår ofta inom två till tre dagar efter behandlingsstart och har i regel gått över senast fjärde dagen efter avslutad behandling. Fortsätter du blekningen trots ilningar förlängs alltså besvären i onödan, medan ett avbrott på en till två dygn räcker för de flesta.

Vad som minskar risken enligt studierna

Fyra faktorer har faktiskt stöd i studierna, och en av dem går tvärt emot vad man kanske intuitivt tänker sig.

Lägre koncentration, samma resultat

Den mest konkreta åtgärden kommer från en metaanalys av 25 randomiserade studier vid klinikblekning.

"The risk of having BS was, on average, 33 % lower (RR = 0.67; 95 % CI 0.51 to 0.86) for low/medium concentrate HP than high HP." Maran BM m.fl., Journal of Dentistry, 2020

Risken för ilningar var i genomsnitt 33 procent lägre med låg eller medelhög väteperoxidkoncentration jämfört med hög koncentration, utan att färgresultatet blev sämre. Studien fick ingen extern finansiering. Det talar rakt emot idén att starkare gel alltid ger mer för pengarna, den ger i första hand fler ilningar.

Kaliumnitrat, med ett förbehåll

Kaliumnitrat marknadsförs ofta som avkänslande tillsats i geler och tandkräm. En metaanalys av 24 artiklar fann en effekt, men författarna själva tonar ner betydelsen.

"The reduction in the risk and intensity of TS with the topical application of potassium nitrate-based desensitizing agents in dental bleaching is subtle and maybe clinically questionable." Martini EC m.fl., Clinical Oral Investigations, 2021

Minskningen av risk och intensitet för ilningar med kaliumnitrat är subtil och kanske kliniskt tveksam, enligt författarna själva. Färgresultatet påverkades inte av medlet i endera riktningen, så det finns i alla fall ingen nackdel med att använda det, bara en osäker fördel.

Strips ger lägre risk än skena, men något mindre effekt

En metaanalys av 20 randomiserade studier, varav bara två med låg risk för bias, jämförde blekstrips mot tandläkarstyrd hemblekning i skena.

"Bleaching performed at home while under the supervision of a dentist provides greater color alteration compared with whitening strips when evaluated with a spectrophotometer, although the color alteration was undetectable by unaided human eyes." da Rosa G m.fl., Operative Dentistry, 2020

Skena gav en mätbar men i praktiken osynlig färgskillnad jämfört med strips, samtidigt som strips gav lägre risk för ilningar. För den som prioriterar skonsamhet före marginellt bättre mätvärden är strips alltså inte ett sämre val, bara ett annat.

Kombinationsbehandling ökar risken utan att ge mer resultat

Slutsatsen från Cardenas och kollegor är rak. Väljer man mellan kombinerad och enbart hemblekning kan enbart hemblekning vara att föredra, eftersom kombinationen kan öka risken för ilningar utan vinst i färgförändring.

Tandköttsirritation

Vid sidan om ilningar i tänderna är irriterat tandkött den andra vanliga biverkningen, och den hänger delvis ihop med produktens surhetsgrad snarare än bara peroxidhalten. Den danska riskbedömningen sätter ord på var gränsen går.

"the risk assessment indicates that teeth-whitening products with a content or release of the highest allowable hydrogen peroxide concentration of 0.1% can be seen as safe" Miljöstyrelsen (Danish EPA), Survey and risk assessment of teeth-whitening products for personal use, nr 186, 2021

Riskbedömningen pekar på att produkter med en halt eller frisättning av väteperoxid på högst den tillåtna konsumentgränsen 0,1 procent kan ses som säkra, medan produkter över den gränsen innebär en risk för lokala effekter som tandköttsirritation och ökad känslighet. Notera att detta är precis den gräns som redan skiljer fritt sålda produkter från tandläkarens starkare geler i EU, vilket förklaras i sin helhet på sidan om regler i EU och Sverige.

Vem bör avstå från tandblekning

1177 Vårdguiden är rakt på sak om varför de tre första punkterna gäller.

"Du behöver laga hål i tänderna och ta bort tandsten innan en tandblekning." 1177 Vårdguiden, Att bleka tänderna, 2022

Samma källa listar tandhalsar som ilar, oskyddade tandrötter, tandborstskador och tunn emalj som tillstånd där risken för ilningar efter blekning ökar. Gravida och ammande får ett tydligt råd, men värt att notera är att det bygger på avsaknad av studier snarare än på en påvisad skada.

"Blek inte tänderna om du är gravid eller ammar. Det finns inga studier som visar om blekmedlet påverkar fostret eller barnet." 1177 Vårdguiden, Att bleka tänderna, 2022

Åldersgränsen på 18 år är lagstadgad inom EU för produkter med mer än 0,1 procent väteperoxid, och även den bygger i grunden på databrist. EU:s vetenskapliga kommitté skrev själva att den inte kunde uttala sig om riskerna för yngre.

"In the absence of specific data on the safety of tooth whitening products in children/adolescents, the SCCP is not in a position to assess the potential health risks associated with their use in this population subgroup." SCCP, Opinion SCCP/1129/07, 2007

Det innebär att 18-årsgränsen inte är ett bevis på att blekning är farligt för yngre, utan en försiktighetsregel satt för att data helt enkelt saknas. Mer om vad gränsen exakt innebär för olika produkter finns på sidan om hur gammal man måste vara.

Läkemedelsverkets bild av marknaden

När Läkemedelsverket 2022 granskade 23 tandblekningsprodukter på den svenska marknaden var resultatet nedslående långt utanför själva biverkningsfrågan. Bara 4 av 23 produkter var helt utan anmärkning.

"Av de 23 produkter som granskades var 4 utan anmärkning" Läkemedelsverket, Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022 (rapport-pdf), 2023

19 av 23, alltså 83 procent, hade en eller flera brister. Det handlade om felaktig eller bristfällig märkning i 19 fall, saknad eller bristfällig anmälan till EU:s produktdatabas i 6 fall, och för hög väteperoxidhalt i 2 fall. Läkemedelsverket påminner samtidigt om att ansvaret för att produkterna är säkra i första hand vilar på företagen själva, inte på en förhandskontroll.

"produkter genomgår inte någon godkännandeprocess innan de släpps ut på marknaden" Läkemedelsverket, Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022 (rapport-pdf), 2023

Utredaren bakom rapporten var ovanligt tydlig i det pressmeddelande som följde granskningen.

"Det här är allvarligt, tandblekningsmedel är en riskprodukt som felanvänd kan leda till skador." Charlotte Björkbäck, utredare, Läkemedelsverket, 2023

Myndighetens eget råd till konsumenter är rakt på sak.

"Överväg att vända dig till tandläkare om du vill bleka dina tänder. En tandläkare kan avgöra om behandlingen är lämplig för dig." Läkemedelsverket, Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022 (rapport-pdf), 2023

Rådet handlar inte om att receptfria kit generellt är farliga, utan om att en tandläkare kan bedöma om just din mun tål behandlingen, något ingen förpackningstext kan göra åt dig. Mer om hela regelverket kring vem som får sälja och använda vad finns på sidan om regler i EU och Sverige.

Vad det betyder för dig

Räkna med en viss ilning om du blekar med peroxid, särskilt de första dagarna. Det är den vanligaste biverkningen, inte ett tecken på att något gått fel, och den brukar klinga av inom ett till två dygn om du gör ett kort uppehåll. Vill du minska risken från början pekar studierna mot en lägre koncentration snarare än en starkare, och mot strips eller kortare pass snarare än längre kombinationsbehandlingar, som beskrivs närmare på sidan om tandblekning hemma. Vad väteperoxid gör med själva emaljen förklarar vi på sidan om peroxid och emalj.

Har du hål, tandsten, ilande tandhalsar eller andra kända munhälsoproblem, är gravid, ammar eller är under 18 år ska du inte blekning på egen hand utan att först ha pratat med en tandläkare, eftersom evidensen om säkerhet för just de grupperna genomgående saknas snarare än talar för att det är säkert. Och räkna in produktens kvalitet i riskbilden, inte bara metoden: Läkemedelsverkets granskning visar att brister i märkning och halt är vanligare än man kan tro på en marknad utan förhandskontroll.

Vanliga frågor om ilningar och biverkningar

Varför uppstår ilningar, och hur länge varar de?

Blekmedlet tränger in i tanden och skapar en tillfällig inflammation i tandens pulpa. Besvären försvinner oftast inom ett till två dygn om du gör ett uppehåll i behandlingen, enligt 1177 Vårdguiden.

Minskar en lägre koncentration risken för ilningar?

Ja. En metaanalys av 25 randomiserade studier vid klinikblekning visade 33 procent lägre risk för ilningar med låg eller medelhög väteperoxidkoncentration jämfört med hög, utan att färgresultatet blev sämre.

Hjälper kaliumnitrat mot ilningar?

Möjligen, men bara i liten grad. En metaanalys av 24 artiklar beskriver effekten som subtil och kanske kliniskt tveksam. Ämnet har i alla fall ingen negativ inverkan på färgresultatet.

Kan tandköttet bli irriterat av tandblekning?

Ja, tandköttsirritation är näst efter ilningar den vanligaste biverkningen. I en ofta citerad tvåveckorsstudie av 10 procent karbamidperoxid rapporterade 79 procent tandköttsbesvär. Risken hänger delvis ihop med produktens pH, inte bara peroxidhalten.

Vem bör avstå helt från tandblekning?

Personer med obehandlade hål, tandsten, ilande tandhalsar eller oskyddade tandrötter bör laga och åtgärda det först. Gravida, ammande och personer under 18 år avråds helt, i första hand för att det saknas studier på de grupperna, inte för att en skada är påvisad.

Ger PAP och bikarbonat samma risk för ilningar som väteperoxid?

Det går inte att säga säkert, eftersom det enligt danska Miljøstyrelsens granskning saknas tillräckliga data för att sätta en säker exponeringsgräns för PAP. Det som är dokumenterat är att natriumklorit, ett annat vanligt ämne i peroxidfria kit, ofta aktiveras med citronsyra, känd för att skada emaljen, och att produkter med pH under 5,5 kan öka risken för irritation oavsett vilket blekande ämne som används.

Källor

1. Eachempati P m.fl., Cochrane Database of Systematic Reviews, 2018, hämtad 5 september 2026.
2. American Dental Association, Oral Health Topics: Whitening, 2026, hämtad 5 september 2026.
3. SCCP, Opinion SCCP/1129/07, 2007, hämtad 5 september 2026.
4. Maran BM m.fl., Journal of Dentistry, 2020, hämtad 5 september 2026.
5. Martini EC m.fl., Clinical Oral Investigations, 2021, hämtad 5 september 2026.
6. da Rosa G m.fl., Operative Dentistry, 2020, hämtad 5 september 2026.
7. Cardenas AFM m.fl., Clinical Oral Investigations, 2019, hämtad 5 september 2026.
8. 1177 Vårdguiden, Att bleka tänderna, 2022, hämtad 5 september 2026.
9. Miljöstyrelsen (Danish EPA), Survey and risk assessment of teeth-whitening products for personal use, nr 186, 2021, hämtad 5 september 2026.
10. Läkemedelsverket, Tillsyn av tandblekningsprodukter 2022 (rapport-pdf), 2023, hämtad 5 september 2026.
11. Läkemedelsverket, pressmeddelande Många brister hos tandblekningsprodukter, 2023, hämtad 5 september 2026.