Tandblekning med känsliga tänder, vad du kan göra

Här går vi igenom vad de citerade studierna visar om ilningar och var resultaten inte räcker för ett eget metodval. Läs forskningssidan om biverkningar och ilningar för en bredare genomgång.

Varför det ilar under och efter en blekning

Ilningarna sitter inte i emaljen, de sitter i tandens inre. Enligt 1177 Vårdguiden beror besvären på att blekmedlet tränger in i tanden och skapar en inflammation i pulpan, tandens nerv och blodkärl.

Samma källa skriver att Besvären försvinner oftast inom ett till två dygn om du slutar med behandlingen. (1177 Vårdguiden)

ADA beskriver hur väteperoxid kan tränga genom emalj och dentin till pulpan. Den beskrivningen visar inte att PAP-baserade medel ger samma reaktion.

Risken behöver bedömas utifrån det ämne och den behandling som faktiskt har undersökts.

Hur vanligt är det

Väldigt vanligt, men det varierar kraftigt mellan studier och koncentrationer. Enligt en Cochrane-översikt är Tooth sensitivity and oral irritation were the most common side effects which were more prevalent with higher concentrations of active agents though the effects were mild and transient.

Alltså att ilningar och slemhinneirritation är de vanligaste biverkningarna, vanligare vid högre koncentrationer, men milda och övergående. (Eachempati m.fl., Cochrane, 2018)

American Dental Association sätter en siffra på hur många som drabbas: transient mild to moderate tooth sensitivity can occur in up to two-thirds of users during early stages of bleaching treatment.

Alltså övergående mild till måttlig känslighet hos upp till två tredjedelar av användarna i behandlingens tidiga skede. (ADA, Oral Health Topics: Whitening)

EU:s vetenskapliga kommitté för konsumentprodukter (SCCP) återger ett resultat från en specifik äldre studie: 55% incidence of tooth sensitivity during a 2-weeks exposure to 10% carbamide peroxide.

Alltså 55 procents förekomst av ilningar under två veckors användning av 10 procents karbamidperoxid, samtidigt som 79 procent i samma studie rapporterade tandköttsbesvär. (SCCP, 2007)

Uppgifterna gäller olika underlag och ska inte läsas som en gemensam riskprognos för alla blekmedel. Att ilningar har rapporterats i studier innebär inte att du ska fortsätta bleka om du får besvär.

Vad studierna visar om risk och ilningarnas styrka

Studierna nedan jämför särskilda behandlingar. Resultaten är inte en rangordning av svenska butikskit eller en instruktion att ändra koncentration och behandlingstid själv. Det är också skillnad mellan risken att få ilningar och hur starka ilningarna blir.

En genomgång av klinikblekning fann att låg och medelhög halt väteperoxid gav i genomsnitt 33 procent lägre risk för ilningar än hög koncentration, The risk of having BS was, on average, 33 % lower (RR = 0.67; 95 % CI 0.51 to 0.86) for low/medium concentrate HP than high HP, utan att färgresultatet blev sämre. (Maran m.fl., Journal of Dentistry, 2020)

Blekstrips ger i sin tur lägre risk för ilningar än tandläkarstyrd hemblekning. En jämförelse fann att Bleaching performed at home while under the supervision of a dentist provides greater color alteration compared with whitening strips when evaluated with a spectrophotometer, although the color alteration was undetectable by unaided human eyes.

Alltså gav tandläkarstyrd hemblekning en större mätbar färgförändring än strips, men skillnaden gick inte att se med blotta ögat, samtidigt som strips innebar lägre risk för ilningar. (da Rosa m.fl., Operative Dentistry, 2020)

En uppdaterad metaanalys från 2025 pekar åt samma håll för hemblekning jämfört med klinik, om än med reservationer: Although there was a difference in the intensity of tooth sensitivity and color change in ΔE favoring at-home bleaching, the quality of the evidence was considered low.

Hemblekning gav alltså lindrigare ilningar och till och med större färgförändring mätt i deltaE än klinikblekning, men underlaget bedömdes som svagt. (de Geus m.fl., Operative Dentistry, 2025)

En ytterligare undersökt åtgärd är kaliumnitrat som appliceras före blekningen. En genomgång fann en riskreduktion på ungefär 12 procent, men författarna själva skriver att The reduction in the risk and intensity of TS with the topical application of potassium nitrate-based desensitizing agents in dental bleaching is subtle and maybe clinically questionable.

Alltså att effekten är subtil och kliniskt tveksam. (Martini m.fl., Clinical Oral Investigations, 2021) Det betyder inte att kaliumnitrat är verkningslöst, bara att det inte är den stora spelaren i sammanhanget.

Om det börjar ila under behandlingen

1177 skriver att ilningar oftast försvinner inom ett till två dygn om du slutar med behandlingen. Rådet är inte ett klartecken att själv börja om med en annan koncentration eller kortare pass. Ta upp besvären med tandvården innan du fortsätter.

När du ska avstå helt

Vissa besvär gör att blekning inte är lämpligt förrän en tandläkare sett över munnen. 1177 skriver rakt ut att blekning är olämpligt vid tandhalsar som ilar, oskyddade tandrötter, tandborstskador och tunn emalj, med motiveringen att risken för ilningar ökar ytterligare med den typen av befintliga besvär. (1177 Vårdguiden)

Hål i tänderna är en egen kategori, inte en fråga om känslighet utan om att blekmedlet annars kan tränga rakt in i tanden. 1177 är tydliga med att Du behöver laga hål i tänderna och ta bort tandsten innan en tandblekning. (1177 Vårdguiden) Har du blottade tandhalsar, tandköttsproblem eller misstänker hål? Boka en tid hos tandläkaren innan du börjar bleka, inte efteråt.

Det gäller även vid graviditet, amning och för dig under 18 år, där reglerna och råden är egna och inte täcks av det här resonemanget om känslighet.

Vilken metod passar bäst om du redan vet att du är känslig

Studierna ovan jämför särskilda peroxidbehandlingar och åtgärder mot ilningar. De visar inte att PAP-baserade butikskit har lägst risk för ilningar. Har du redan känsliga tänder behöver en tandläkare bedöma om blekning är lämplig.

Vill du läsa mer om just strips som metod, inklusive hur de skiljer sig från skena och gel, finns det på metodsidan om white strips. Föredrar du att en tandläkare håller i hela processen och kan justera efter hur det känns under vägen finns det genomgånget på metodsidan om tandblekning hos tandläkare.

Vanliga frågor om känsliga tänder

Går ilningarna alltid över av sig själva?

Enligt 1177 försvinner besvären oftast inom ett till två dygn om du avbryter behandlingen. Fortsätter ilningarna längre än så, eller är de kraftiga, är det läge att kontakta en tandläkare snarare än att fortsätta bleka i hopp om att det ska gå över av sig själv.

Kan jag bleka igen om det ilade förra gången?

Har du fått ilningar vid en tidigare blekning behöver en tandläkare bedöma om en ny behandling är lämplig. Enligt 1177 bör du inte bleka tänderna om du har tandhalsar som ilar, oskyddade tandrötter, tandborstskador eller tunn emalj. Att byta produkt eller ändra behandlingstiden ersätter inte den bedömningen.

Hjälper det att ta smärtstillande innan man bleker?

Studien om kaliumnitrat på den här sidan undersöker särskilda desensibiliserande medel, inte vanliga smärtstillande läkemedel. Den ger därför inget svar på om du ska ta smärtstillande före blekning. Har du känsliga tänder behöver en tandläkare först bedöma om blekning är lämplig, enligt 1177.

Betyder ilningar att blekningen inte fungerar?

Ilningar är en biverkning och ska inte användas som ett mått på hur bra blekningen fungerar. 1177 beskriver ilningar och färgresultat i skilda avsnitt. Färgresultatet beror bland annat på typen av missfärgning och tandens ursprungliga färg. Om du får besvär ska du inte fortsätta behandlingen för att försöka få ett bättre resultat.

Om jag redan vet att jag får ilningar, ska jag välja strips i stället för skena?

Välj inte strips som en egen lösning på redan känsliga tänder. 1177 beskriver tandläkarens eller tandhygienistens bedömning före blekning och avråder vid bland annat tandhalsar som ilar. Jämförelsen av strips och tandläkarledd hemblekning på den här sidan gäller de undersökta behandlingarna och ger inget individuellt klartecken för ett butikskit.

Källor

1. 1177 Vårdguiden, Att bleka tänderna, granskad 2022, hämtad 5 september 2026.
2. Eachempati P m.fl., Cochrane Database of Systematic Reviews, publicerad 2018, hämtad 5 september 2026.
3. American Dental Association, Oral Health Topics: Whitening, hämtad 2026, hämtad 5 september 2026.
4. SCCP, Opinion SCCP/1129/07, publicerad 2007, hämtad 5 september 2026.
5. Maran BM m.fl., Journal of Dentistry, publicerad 2020, hämtad 5 september 2026.
6. da Rosa G m.fl., Operative Dentistry, publicerad 2020, hämtad 5 september 2026.
7. de Geus JL m.fl., Operative Dentistry, publicerad 2025, hämtad 5 september 2026.
8. Martini EC m.fl., Clinical Oral Investigations, publicerad 2021, hämtad 5 september 2026.